Intervju med The Breathing
intervjuer - 27.12.2007 13:00
författare: sianface & Laurent
översättning: Cassy
KoME hade tillfället att utföra en mail intervju med The Breathing. De blev utfrågade om deras förflyttna, nutid och framtid.
© The Breathing
Enligt dig, vilka är de tydligaste elementen i The Breathings musik?
Mitch: Jag tycker vi blandar många stillar på grund av våra olika kulturella bakgrunder. Förvånats värt växte vi alla upp med att lyssna på mycket av samma saker men vi växte också upp lyssnande på totalt olika saker.
Vad tycker du om den nuvarande koreanska musik scenen?
Mitch: Ja, den är rätt så korrupt precis som de flesta musik scenerna. Det finns alltid bra musiker var man än går. Och finns ingen brist på dem här i Korea. Hur som helst, hålls de för det mesta tillbaka av affärsmän som tycker om att stoppa kreativitet för likhetens skull för att likhet för in inkomsten. Dessvärre är det väldigt starkt i Korea men jag kommer inte ner på musikerna. Det finns jätte bra musiker här. Och för en scen, är den nästan icke-existerande men det betyder inte att det inte kommer än.
Vad har lyssnare utanför Korea för reaktion på er musik?
Mitch: Fram till förra året, gjorde vi egentligen inget internationellt. Vi fokuserade bara på vad vi gjorde här i Korea men efter några missmod med det, beslutade vi att vi kanske skulle bli bättre mottagna internationellt. Än så länge antar jag att det är för tidigt att avgöra. Efter att det här albumet kommer ut, får vi se hur de reagerar. Jag tror att vårat första album var nästan för "koreanskt" låtande för de flesta utlänningarna här i Korea. För att det var rätt så popigt och det var för det mesta på koreanska. Jag har dock inte ett problem med det men det här nya albumet är lite mer internationellt lagt.
Bandet släppte tre album under olika namn innan ni släppte Walk Away: kan du ge oss lite information om de här släpen?
Mitch:. Så lite som möjligt, förhoppnings vis. (skrattar) De är inget att vara stolt över. Alla musiker har deras unga dagar antar jag. I stort sätt, de gjordes alla i Amerika. Det första var mitt solo album som jag gjorde 1998. Jag hade precis gått ur high school och hade massor av låtar, några bra musiker, en studio med en 4-spår inspelare och ingen inspelnings erfarenhet. Den är kallad All Around Me och jag har 2 kartonger kavar och jag gömmer dem från världen. Den andra var när jag hade band medlemmar och vi kallades The Breathing Cosbies. Vi hade ännu mindre tid och pengar för att spela in den här, så det fans ingen tid att fixa misstag. Och vi hade många av dem. Den tredje var med samma band, men Sunny hade gått med oss. Vi hade gått skilda vägar och jag gjorde mig redo för att flytta till Korea och ville släppa albumet i Korea. Så jag själv, vår gamla trummis Ernie och Sunny skrev och spelade in albumet på fyra dagar. Jag tycker om det mycket men jag vet inte vart det har tagit vägen. Det var en mix av akustiska instrument med mycket elektronisk programmering. Vi lyssnade på mycket av Björk vid det tillfället, tror jag. Hur som helst, jag tappade bort den men jag är säker på att någon har en kopia. Vi gjorde några konserter när jag flyttade till Korea med den och sålde några kopior men insåg snabbt att Korea inte var riktigt redo för det soundet. Det var faktiskt en musikal. Jag tycker dock inte illa om någon av dem för att de är alla en liten hyllning till The Breathing på dess olika stadier i historien. Vi har haft över 65 olika medlemmar genom åren och vi saktar inte ner. Jag har njutit av dem alla, och så är albumen en sorts påminnare av varje medlem och den eran vi befinner oss i vid tillfället. Vare sig det var den akustiska kaffe affärs fasen, eller den elektroniska experimentella fasen, eller den koreanska popiga fasen. Och låtarna är som journaler för mig. Och du kan inte slänga gamla journaler oavsett hur pinsamma de är.
Hur kom du på det nuvarande band namnet? Finns det en betydelse bakom det?
Mitch:Ja, den tidigare nämnda trummisen, Ernie kom på det. Med ett tilläg av 65 medlemmar, hade vi också en lång lista av namn. När vi försökte komma på ett nytt, nämnde Ernie en Bill Cosby komedi sketch från 80-talet där han talade om hur hans fru var gravid och hur de övade andning och folk kallade dem för Breathing Cosbies. Så, vi tog hela namnet och vi blev The Breathing Cosbies när vi var i Amerika. När vi kom till Korea och skrev på ett skiv kontrakt sa våran producent att det var för långt för koreaner att minnas så han förkortade det till The Breathing. Jag önskar verkligen att det var mer till namnet än det. Det verkar verkligen som om det borde vara det. Men det är allt.
Mitch startade bandet i USA, hur slutade projektet i Korea?
Mitch: Ja, när jag var i college i Michigan, brukade jag undervisa koreanska studenter som ett deltids jobb. Deras familjer var så snälla och de alla bjöd in mig att komma till Korea för att göra musik, så jag gjorde det bara. Vid den tiden jag gick ut college, hade jag redan spenderat två somrar i Korea. Jag älskade det. Resten av band medlemmarna tog också studenten och flyttade vid den tiden och eftersom Sunny var med oss redan då, var den lågiska saken att fortsätta, men i Korea. Vi hade faktiskt den här galna iden att vara ett internationellt super band med grenar i Amerika, Korea, och Japan. Och vi hade det i ungefär två år men våran gren var den ända som fortsatte.
Mitch: Hur träffade du de andra medlemmarna i bandet?
Mitch: Ja, jag tänker inte räkna upp alla 65, men jag antar att du menar de nuvarande medlemmarna. Ja, jag träffade Sunny den andra sommaren jag var i Korea på ett engelskt läger som jag undervisade vid. Hon flyttade till Amerika, inte långt ifrån mig, nästa år. Jag var sångare då, jag själv och en annan kille vid namn Jake. Men när jag hörde hennes röst, insåg jag att det var dags att ge upp mikrofonen. Sen när vi kom till Korea arbetade jag i en inspelnings studio ett tag och jag träffade Won Shik, som var en studio trummis där. Jag kunde inte prata koreanska då och han pratar inte mycket engelska, så vi höll inte precis kontakten. Men två år senare när vi behövde en trummis, ringde jag honom och han ville verkligen gå med. Michael, vi träffades på en klubb. Hans flickvän (nu fästmö) var en vän till oss och hon presenterade oss på en klubb en natt. Han och jag talade musik i timmar och det var kärlek vid första ögonkastet. Sen Andi hade jag känt i flera år. Han har varit med länge på den koreanska musik scenen. Han har varit med i band och producerat. Jag hade sett honom på TV och jag var vän med hans gamla band. Jag brukade gå på deras konserter, folk kom fram till mig och trodde jag var Andi bara för att jag var utlänning. Så, när jag behövde en basist sa jag till Ricky, gitarristen för det bandet, och han ringde Andi. Vi träffades och insåg att vi hade mer gemensamt än vad som kunde bli tänkbart så det fungerade hel enkelt.
Mitch, du krediteras som kompositör för alla låtarna på Walk Away CDn, deltog de andra medlemmarna i kompositions processen av de nya låtarna?
Mitch: Ja Andi har tre låtar på det nya albumet. Han är en bra låtskrivare så vi delar. Jag skulle älska att skriva något med honom men vi har ännu inte kommit så långt. Men badet som en helhet på sätt och vis arbetar med låtarna och gör deras egna delar och vi arrangera för det mesta som ett band. Så vidare jag inte känner mig för att vara en diktator och de är rätt så samarbetsvilliga. Men det som jag tycker bäst om är när jag låter alla skapa och ta med sina egna idéer. Sunny har gjort några texter och all översättning. Jag skriver texterna på engelska och hon översätter dem så nära hon kan. Vilket verkligen inte är lätt eftersom texter inte alltid översätter bra. Så de ställena där vi bara sjunger engelska är ställen som var för svåra att översätta och vi var nära att slås, så vi sa helt enkelt, skit i det, vi sjunger det på engelska. Nu för tiden är många av våra låtar på engelska. Jag är nästan redo att skriva på koreanska men det är en utmaning.
Eran senaste singel Africa var om kontinenten och bandet är en supporter av One kampanjen, vad är det som har dragit er till den här orsaken?
Mitch: Ja, jag förklarade det i avsnitt 9 eller 10 av The Breathing Show. Jag kan inte minas vilket avsnitt det är nu. Men huvudsakligen, har jag verkligen varit inspirerad av One kampanjen och Data och såna grupper. Jag är verkligen upprymd att amerikanare äntligen börjar samlas och gör oväsen om det och självklart andra länder också. Men, boende i Korea, hör jag nästan aldrig samtal om social rättvisa problem som de många många problem pågående i Afrika. Jag försöker inte var kritisk, jag säger bara att jag såg ett behov av medvetenhet för om musiker, skådespelare och kändisar här började göra lite ljud om några av de här problemen, skulle hela landet ställa sig bakom det men om ingen säger något, kan folk prata om deras kläder och hår för alltid. Jag tycker det skulle vara en tråkig sak för oss som bor här i Korea att missa det här tillfället i historien och bli totalt utelämnade ur vad en stor portion av vad resten av världen är inblandad i. Det ända problemet är, vi är knappast kändisar, så vem vet? Men jag tycker att alla borde använd vilken röst de än har, oavsett hur liten den är för att jag tror att det finns hopp för Afrika. Vi ser det komma och jag vill vara en del. Jag vill inte att Korea missar att vara inblandade.
Ni gjorde själva promotion videon för Africa, kan du berätta mer om den här erfarenheten? Tyckte du om den?
Mitch: Ja, jag älskade det för att det var mitt andra försök på film skapning. Mitt första var videon tillWalk Away, som misslyckades totalt och bandet retar mig fortfarande för det. Så, jag beslutade att lämna dem utanför den här och vi hade liten till ingen budget eller resurser, så jag försökte komma på en ide som vi kunde göra för inga pengar men som skulle föra en bra bild för att stötta meddelandet av Afrika. Så jag hade den här iden, och jag är säker på att den inte är originell, men jag tänkte att jag skulle ta massor av bilder på saker runt mitt hus och sätta ihop dem som en flip-bok animation. Så jag tog hundratals bilder av mattan I min hemma studio, väggarna, böcker och några affischer jag har. Sen satte jag dem alla I ordning, vilket var väldigt retligt och tråkigt, men jag tycker om hur det ser ut. Det är mest troligt ungefär tre hundra eller fler bilder som du ser. Den sista versionen kommer ut när albumet är klart. Ljudet kommer vara mycket bättre då. Det här var bara för att få ut den under tiden. Vi har också en till ingen budget video för en annan låt på albumet som jag tycker mycket om men jag håller den hemlig tills albumet har kommit ut.
Ni spelade nyligen in erat andra album, känner du att eran musik har gått framåt eller utvecklats sen erat första album?
Mitch: Ja jag tycker det. Först, vi har några nya medlemmar sen det första albumet och det förändrar en hel del saker. Också, vi producerar vi det här albumet själva och det förändra saker. Det första albumet hade mycket influenser från våra producenter och det här är bara vi. Också, har spelat de flesta av de här låtarna live under en tid nu, så det hade en hel del inflyttande på albumet. Vi ville få det huvudsakliga Breathing soundet utan att lägga till en massa till mixen.
Kan du berätta titeln av det nya albumet och låt titlarna på det?
Mitch: Vi har inte pratat om titeln ännu men jag tror den kommer kallas Ready. Och det är det första spåret. Africa kommer vara där på. Låtar som vi har spelat live under en lång livstid Forever, The Happy Song, It All Ends, New och Run Around, och även några nya låtar som jag lämnar som en överraskning.
Vi känner redan låten Africa, vad är temana på de andra låtarna?
Mitch: Ja, Africa är nog den ända låten som riktigt handlar om social rättvisa på albumet. De andra handlar om många saker. Några är rena popiga kärleks låtar som Run Around och Happy. Vi har ett par som är som uppföljare till Radio som Ready och New. De handlar om industrin och också behovet för kreativitet och konst. Vi har några sånger om svårigheten med att vara människa och vi har några om hopp och slutet på lidande. Så vi försöker träffa en bunt av områden. Vi försöker skriva ut av våra erfarenheter och allt vi skriver kommer från vårat perspektiv av tro.
Vad skulle du säga för att övertala folk till att lyssna på erat nya album?
Mitch: Snälla
Kommer det nya albumet ha med några samarbeten med andra artister/band? Eller har ni några planer att samarbeta med andra artister I framtider?
Mitch: Vi skulle älska att samarbeta med andra band. Vi planerar några turnéer med några av mina japanska favorit artister och jag är väldigt upprymd över det. Jag hoppas vi kan fortsätta arbeta tillsammans med dem. Vi gick precis med I en tävling från Sufjan Steven bolag, Asthmatic Kitty Records. Det var en Jul tävling där du spelar in en originell Jul låt och skickar in den till dem. Om du vinner, byter du din låt med en av Sufjans och sen får du kompletta rättigheter till en av hans låtar. Så om vi skulle råka vinna kommer det vara mitt dröm samarbete för att jag kommer ha hans låt som ett bonus spar på vårat album från Sufjan Stevens. Bara för att jag tycker att han är en genialisk musiker och jag skulle vara ärad att säga att vi hade honom på vårat album. Hål tummarna.
Erat nya album kommer släpas genom iTunes, vad tycker du om det här nya sättet att släppa musik? Tror du att Internet har hjälpt The Breathing att få en större fan bas?
Mitch: Det har det ännu inte, men det här är vårat första album på iTunes. Jag tycker det är bra för att artister som oss som är trötta på skiv bolag, bor utanför USA och har andra jobb kan nu släppa musik över hela världen. Så för oss, är det perfekt. Det kanske inte är för all men jag älskar det. Det gamla I mig vill fortfarande göra en CD och det kanske vi gör men det bästa är om vi inte vill det, eller inte har råd, så behöver vi inte. Den enda distributionen vi kan få här I Korea är endast I Korea, så genom vårat gamla bolag fans det inte ens en chans att gå internationellt. Nu är världen helt plötsligt öppen för oss. Det är väldigt befriande. Det ända problemet är att iTunes inte har en affär I Korea, så vi kan inte släppa vårat album I vårat hem land. Så det är haken, men vi kommer troligen hitta våran egna lisens och distribution för Korea, efter att vi har släpper på iTunes.
The Breathing Show är en genialiskt ide, hur föddes den?
Mitch: Ja, jag är inte längre säker. Jag tror för att jag tittade på några av mina favorit band, som Guster, och de gjorde något liknande. Jag blev bara inspirerad och frågade Johnny att hjälpa till för att han är film student. Vi tänkte att vi har en sån underlig blandning av människor, kulturer och liv att det kanske är interesant. Jag är inte säker på att det är det men den är väldigt väldigt rolig att göra.
Genom att tita på The Breathing Show , kan vi se att livet av The Breathing medlemmarna kan ibland vara hektiskt. Vad är dina bästa och värsta minen som ett band?
Mitch: Wow, det är en tuff fråga. Ärligt talat ångrar jag inga tillfällen med bandet, oavsett vilken era det har varit. Vi slås egentligen aldrig, så det är bra. Vi gick igenom en tid när vi var på bolaget och fick mycket press och det skapade mycket stress inom bandet. Vi insåg snabbt att bandet behövde en stress avlastare och inte en stress producerare, så vi beslutade helt enkelt att skita I det och ha så roligt som möjligt. Sen dess har det varit toppen. Vi är inte så produktiva so vi kan vara men vi har jätte roligt och I slut ändan är det det som betyder något.
Ni lämnade nyligen Modern Life Entertainment, vad var orsakerna bakom detta?
Mitch: Ja, det fans många anledningar men I grund och botten kommer det ner till faktat att efter tre år insåg vi att de inte var vad vi tänkte oss I ett skiv bolag. Även om de sålde sig själva som ett, de tjänade egentligen inga pengar på musik och de hade inga avsikter att göra det. Deras inkomst kom från andra platser och vi, och alla andra banden på bolaget, var bara där för att visas upp. Sen vi lämnade, har var enda band lämnat bolaget. Det är också väldigt synd för att vi var alla en sån familj. Vi var alla bara för naiva för att se vad som egentligen pågick. Affärsmän är affärsmän och de älskar att rida på begåvade och naiva unga människor. Det händer over allt men det var speciellt svårt att se I en annorlunda kultur. Jag ångrar inte tiden där men en så länge älskar jag att vara oberoende. Om vi kunde hitta ett pålitligt bolag, med en internationell fokus, kan vi tänka oss att skriva kontrakt med någon igen men vi shoppar inte. Vi kommer bara göra våran egna sak och om någon tycker om oss tillräckligt för att hitta oss, så får vi se vad som kommer från det.
Michael var tvungen att lämna bandet för några månader sen. Hade han tid att spela in piano delarna till det nya albumet? Har ni redan hittat någon att resätta honom?
Mitch: Ja, tack och lov Michael gjorde alla piano delarna innan han lämnade. Vi spelade också in dem på ett riktigt stort piano, så de låter fantastiskt. Det är faktiskt huvudpunkten på albumet för mig. Och för en ersättare, jag tänkte ersätta honom och Won Shik, eftersom Won Shik flyttande till Australien i ett år. Men till slut, beslutade jag emot det. Vi hade haft tillräckligt medlems byten och jag kände att det här var det riktiga Breathing, så istället för att ersätta dem tror jag bara att vi väntar på att de ska komma tillbaka. Vi kan göra några riktigt coola akustiska shower tills de kommer tillbaka med bara Andi, Sunny, och jag själv. Johnny har inte spelat med oss så mycket under en lång tid, så jag är säker på att han inte kommer känna sig utanför. Men när alla är klara med at så deras vilda frön, de kommer tillbaka till oss. Vem vet. Men för tillfället, kan jag inte få mig själv till att ersätta dem. Jag känner mig rätt så fatalistisk om det just nu. Vad som en händer händer. Om någon som passar bra kommer, kanske vi släpper in dem eller kanske inte. Den bra saken är att vi tre kan ta hand om det medan barnen är borta.
Under "good-bye live" för Michael, spelade ni några traditionella instrument. Använde ni dem under inspelningen av det nya albumet också?
Mitch: Ja lite. Walk Away hade den hamrade dulcimern på den men för det här albumet spelade jag ingen dulcimer. Jag kände inte att den behövde det men Andi spelar lite trumpet och en liten öre vissla, men inte mycket. Vi funderade på att släpa albumet som ett dubbel album: en skiva varande den fulla elektriska versionen och en skiva varande den akustiska traditionella versionen. Men vem har tid för det? Vi kanske gör något sånt för nästa album. Jag vet inte, det beror på hur trion fungerar. Men för tillfället, kommer live showerna vara mycket på det viset och det är mycket biligare att turnera med tre medlemma och massor av instrument, än sex medlemmar.
Mitch, du har ett sido projekt kallat Mitch and the Shake Its, kan du berätta mer för oss om det här?
Mitch: Absolut. I stort sätt, jag hade några låtar som jag hade skrivit sen jag flyttade till Korea som handlade om att bo I en annorlunda kultur och hela övergången. Jag kände inte att de var passande för The Breathing så jag beslutade mig för att fråga några av våra bolagskamrater att gå med mig och vi skapade ett sorts amerikanska-röter-rock band och spelade in dem alla, för det mesta live. Albumet är inte den bästa kvalitén men det är ett sido projekt så vem bryr sig. I stort sätt, it är det bara en sorts journal av mina första fem år av att anpassa mig till en ny kultur. Jag har förändrats mycket sen jag skrev de flesta av låtarna men det känns bra at ha spelat in den delen av mitt liv. Det var också lite av ett test för att se hur den hela iTunes självständiga saken skulle fungera för The Breathing. Så den finns tillgänglig på iTunes, men jag reklam för den inte vidare mycket men hemsidan är nästan klar. Vem som helst kan spana in oss på: www.mitchshake.com
Andi, du verkar vara aktiv I andra musik projekt, skulle du vilja berätta mer för oss om dem?
Andi: Visst. Jag har arbetat i pop musik industrin här över ett decennium nu men med svackan i musik marknaden over de senaste åren har jag haft mer tid att fokusera på mina egan låtar, många som jag skriver och spelar in med min fru, Nakyung som The Majestic High. Vara så inne i Shoegazing/Dröm Pop (not: dröm pop är en genre av musik som är lik folk, shoegazing är den mer aggressiva formen av detta och använder störningar och väggar av ljud) 1990s saker som hände i början av 1990-talet, låtar som inspirerar vackra tankar från ljudliga gitarrer och lagrad atmosfäriska effekter har aldrig verkat fång min uppmärksamhet och sen 2001, The Majestic High har sakta arbetat på låtar som vi hopas släppa snart. Väldigt annorlunda från The Breathing, men det finns några känslo mässiga element som jag känner är de samma I låtarna.
Sunny, vad föredrar du: sjunga på koreanska eller på engelska? Varför?
Sunny: Jag vill att lyssnare från över allt att förstå vad sångerna handlar om för att alla våra låtar har meddelanden och jag vill sjunga till lyssnarna. Mitt första språk är koreanska så jag måste ta i extra för att kunna få rätt och klara toner. En del låtar fungerar också bättre på engelska. Jag måste ofta översätta ord från engelska till koreanska och jag blir överraskad efter att arbetet är klart för att ibland blir det en annan låt ...
En del låtar har koreanska ansikten och en del har engelska ansikten precis som bandet.
Det sägs på eran hemsida attThe Breathing har planer för andra länder. Kan ni berätta mer för oss om det? När kan vi förvänta oss seThe Breathing live i Europa och i USA?
Mitch: Ja, jag skrev faktiskt det mer som en förutsägning än en plan. Jag hade ingen plan men det händer, fast saktare än jag hade hoppats. Vi sak göra en liten turné i Japan i februari. Efter att albumet har kommit ut, vi ska verkligen försöka reklam föra det i staterna, Europa och även Australien. Jag har idéer om Amerika. Europa och Australien är lite svårare för mig men vi får se vad som händer. Vi skulle älska att komma till Europa och turnera. Om någon som laser detta har det i sig, var snäll och ta oss över!
Några sista ord till våra läsare?
Mitch: Jag uppskattar verkligen den här sidan och vad ni gör. Jag tycker verkligen att asiatisk musik är för isolerat från resten av världen och det är kul att se folk som försöker bygga broar över sprickan. Om någon skulle vilja ta oss over för några shower, tillsammans med några galna bra japanska artister, snälla kontakta oss. Spana in vårat album när det är klart (förhoppningsvis om några månader). Också, spana in våran hemsida på: www.thebreathingkorea.com. Ni kan höra vårat ny album och tita på The Breathing Show där, också hålla er uppdaterade med våra journaler. Tack så mycket för supporten. Vi uppskattar det verkligen.
KoME skulle vilja tacka The Breathing för att ha gjort den här intervjun möjlig.
Mitch: Jag tycker vi blandar många stillar på grund av våra olika kulturella bakgrunder. Förvånats värt växte vi alla upp med att lyssna på mycket av samma saker men vi växte också upp lyssnande på totalt olika saker.
Vad tycker du om den nuvarande koreanska musik scenen?
Mitch: Ja, den är rätt så korrupt precis som de flesta musik scenerna. Det finns alltid bra musiker var man än går. Och finns ingen brist på dem här i Korea. Hur som helst, hålls de för det mesta tillbaka av affärsmän som tycker om att stoppa kreativitet för likhetens skull för att likhet för in inkomsten. Dessvärre är det väldigt starkt i Korea men jag kommer inte ner på musikerna. Det finns jätte bra musiker här. Och för en scen, är den nästan icke-existerande men det betyder inte att det inte kommer än.
Vad har lyssnare utanför Korea för reaktion på er musik?
Mitch: Fram till förra året, gjorde vi egentligen inget internationellt. Vi fokuserade bara på vad vi gjorde här i Korea men efter några missmod med det, beslutade vi att vi kanske skulle bli bättre mottagna internationellt. Än så länge antar jag att det är för tidigt att avgöra. Efter att det här albumet kommer ut, får vi se hur de reagerar. Jag tror att vårat första album var nästan för "koreanskt" låtande för de flesta utlänningarna här i Korea. För att det var rätt så popigt och det var för det mesta på koreanska. Jag har dock inte ett problem med det men det här nya albumet är lite mer internationellt lagt.
Bandet släppte tre album under olika namn innan ni släppte Walk Away: kan du ge oss lite information om de här släpen?
Mitch:. Så lite som möjligt, förhoppnings vis. (skrattar) De är inget att vara stolt över. Alla musiker har deras unga dagar antar jag. I stort sätt, de gjordes alla i Amerika. Det första var mitt solo album som jag gjorde 1998. Jag hade precis gått ur high school och hade massor av låtar, några bra musiker, en studio med en 4-spår inspelare och ingen inspelnings erfarenhet. Den är kallad All Around Me och jag har 2 kartonger kavar och jag gömmer dem från världen. Den andra var när jag hade band medlemmar och vi kallades The Breathing Cosbies. Vi hade ännu mindre tid och pengar för att spela in den här, så det fans ingen tid att fixa misstag. Och vi hade många av dem. Den tredje var med samma band, men Sunny hade gått med oss. Vi hade gått skilda vägar och jag gjorde mig redo för att flytta till Korea och ville släppa albumet i Korea. Så jag själv, vår gamla trummis Ernie och Sunny skrev och spelade in albumet på fyra dagar. Jag tycker om det mycket men jag vet inte vart det har tagit vägen. Det var en mix av akustiska instrument med mycket elektronisk programmering. Vi lyssnade på mycket av Björk vid det tillfället, tror jag. Hur som helst, jag tappade bort den men jag är säker på att någon har en kopia. Vi gjorde några konserter när jag flyttade till Korea med den och sålde några kopior men insåg snabbt att Korea inte var riktigt redo för det soundet. Det var faktiskt en musikal. Jag tycker dock inte illa om någon av dem för att de är alla en liten hyllning till The Breathing på dess olika stadier i historien. Vi har haft över 65 olika medlemmar genom åren och vi saktar inte ner. Jag har njutit av dem alla, och så är albumen en sorts påminnare av varje medlem och den eran vi befinner oss i vid tillfället. Vare sig det var den akustiska kaffe affärs fasen, eller den elektroniska experimentella fasen, eller den koreanska popiga fasen. Och låtarna är som journaler för mig. Och du kan inte slänga gamla journaler oavsett hur pinsamma de är.
Hur kom du på det nuvarande band namnet? Finns det en betydelse bakom det?
Mitch:Ja, den tidigare nämnda trummisen, Ernie kom på det. Med ett tilläg av 65 medlemmar, hade vi också en lång lista av namn. När vi försökte komma på ett nytt, nämnde Ernie en Bill Cosby komedi sketch från 80-talet där han talade om hur hans fru var gravid och hur de övade andning och folk kallade dem för Breathing Cosbies. Så, vi tog hela namnet och vi blev The Breathing Cosbies när vi var i Amerika. När vi kom till Korea och skrev på ett skiv kontrakt sa våran producent att det var för långt för koreaner att minnas så han förkortade det till The Breathing. Jag önskar verkligen att det var mer till namnet än det. Det verkar verkligen som om det borde vara det. Men det är allt.
Mitch startade bandet i USA, hur slutade projektet i Korea?
Mitch: Ja, när jag var i college i Michigan, brukade jag undervisa koreanska studenter som ett deltids jobb. Deras familjer var så snälla och de alla bjöd in mig att komma till Korea för att göra musik, så jag gjorde det bara. Vid den tiden jag gick ut college, hade jag redan spenderat två somrar i Korea. Jag älskade det. Resten av band medlemmarna tog också studenten och flyttade vid den tiden och eftersom Sunny var med oss redan då, var den lågiska saken att fortsätta, men i Korea. Vi hade faktiskt den här galna iden att vara ett internationellt super band med grenar i Amerika, Korea, och Japan. Och vi hade det i ungefär två år men våran gren var den ända som fortsatte.
Mitch: Hur träffade du de andra medlemmarna i bandet?
Mitch: Ja, jag tänker inte räkna upp alla 65, men jag antar att du menar de nuvarande medlemmarna. Ja, jag träffade Sunny den andra sommaren jag var i Korea på ett engelskt läger som jag undervisade vid. Hon flyttade till Amerika, inte långt ifrån mig, nästa år. Jag var sångare då, jag själv och en annan kille vid namn Jake. Men när jag hörde hennes röst, insåg jag att det var dags att ge upp mikrofonen. Sen när vi kom till Korea arbetade jag i en inspelnings studio ett tag och jag träffade Won Shik, som var en studio trummis där. Jag kunde inte prata koreanska då och han pratar inte mycket engelska, så vi höll inte precis kontakten. Men två år senare när vi behövde en trummis, ringde jag honom och han ville verkligen gå med. Michael, vi träffades på en klubb. Hans flickvän (nu fästmö) var en vän till oss och hon presenterade oss på en klubb en natt. Han och jag talade musik i timmar och det var kärlek vid första ögonkastet. Sen Andi hade jag känt i flera år. Han har varit med länge på den koreanska musik scenen. Han har varit med i band och producerat. Jag hade sett honom på TV och jag var vän med hans gamla band. Jag brukade gå på deras konserter, folk kom fram till mig och trodde jag var Andi bara för att jag var utlänning. Så, när jag behövde en basist sa jag till Ricky, gitarristen för det bandet, och han ringde Andi. Vi träffades och insåg att vi hade mer gemensamt än vad som kunde bli tänkbart så det fungerade hel enkelt.
Mitch, du krediteras som kompositör för alla låtarna på Walk Away CDn, deltog de andra medlemmarna i kompositions processen av de nya låtarna?
Mitch: Ja Andi har tre låtar på det nya albumet. Han är en bra låtskrivare så vi delar. Jag skulle älska att skriva något med honom men vi har ännu inte kommit så långt. Men badet som en helhet på sätt och vis arbetar med låtarna och gör deras egna delar och vi arrangera för det mesta som ett band. Så vidare jag inte känner mig för att vara en diktator och de är rätt så samarbetsvilliga. Men det som jag tycker bäst om är när jag låter alla skapa och ta med sina egna idéer. Sunny har gjort några texter och all översättning. Jag skriver texterna på engelska och hon översätter dem så nära hon kan. Vilket verkligen inte är lätt eftersom texter inte alltid översätter bra. Så de ställena där vi bara sjunger engelska är ställen som var för svåra att översätta och vi var nära att slås, så vi sa helt enkelt, skit i det, vi sjunger det på engelska. Nu för tiden är många av våra låtar på engelska. Jag är nästan redo att skriva på koreanska men det är en utmaning.
Eran senaste singel Africa var om kontinenten och bandet är en supporter av One kampanjen, vad är det som har dragit er till den här orsaken?
Mitch: Ja, jag förklarade det i avsnitt 9 eller 10 av The Breathing Show. Jag kan inte minas vilket avsnitt det är nu. Men huvudsakligen, har jag verkligen varit inspirerad av One kampanjen och Data och såna grupper. Jag är verkligen upprymd att amerikanare äntligen börjar samlas och gör oväsen om det och självklart andra länder också. Men, boende i Korea, hör jag nästan aldrig samtal om social rättvisa problem som de många många problem pågående i Afrika. Jag försöker inte var kritisk, jag säger bara att jag såg ett behov av medvetenhet för om musiker, skådespelare och kändisar här började göra lite ljud om några av de här problemen, skulle hela landet ställa sig bakom det men om ingen säger något, kan folk prata om deras kläder och hår för alltid. Jag tycker det skulle vara en tråkig sak för oss som bor här i Korea att missa det här tillfället i historien och bli totalt utelämnade ur vad en stor portion av vad resten av världen är inblandad i. Det ända problemet är, vi är knappast kändisar, så vem vet? Men jag tycker att alla borde använd vilken röst de än har, oavsett hur liten den är för att jag tror att det finns hopp för Afrika. Vi ser det komma och jag vill vara en del. Jag vill inte att Korea missar att vara inblandade.
Ni gjorde själva promotion videon för Africa, kan du berätta mer om den här erfarenheten? Tyckte du om den?
Mitch: Ja, jag älskade det för att det var mitt andra försök på film skapning. Mitt första var videon tillWalk Away, som misslyckades totalt och bandet retar mig fortfarande för det. Så, jag beslutade att lämna dem utanför den här och vi hade liten till ingen budget eller resurser, så jag försökte komma på en ide som vi kunde göra för inga pengar men som skulle föra en bra bild för att stötta meddelandet av Afrika. Så jag hade den här iden, och jag är säker på att den inte är originell, men jag tänkte att jag skulle ta massor av bilder på saker runt mitt hus och sätta ihop dem som en flip-bok animation. Så jag tog hundratals bilder av mattan I min hemma studio, väggarna, böcker och några affischer jag har. Sen satte jag dem alla I ordning, vilket var väldigt retligt och tråkigt, men jag tycker om hur det ser ut. Det är mest troligt ungefär tre hundra eller fler bilder som du ser. Den sista versionen kommer ut när albumet är klart. Ljudet kommer vara mycket bättre då. Det här var bara för att få ut den under tiden. Vi har också en till ingen budget video för en annan låt på albumet som jag tycker mycket om men jag håller den hemlig tills albumet har kommit ut.
Ni spelade nyligen in erat andra album, känner du att eran musik har gått framåt eller utvecklats sen erat första album?
Mitch: Ja jag tycker det. Först, vi har några nya medlemmar sen det första albumet och det förändrar en hel del saker. Också, vi producerar vi det här albumet själva och det förändra saker. Det första albumet hade mycket influenser från våra producenter och det här är bara vi. Också, har spelat de flesta av de här låtarna live under en tid nu, så det hade en hel del inflyttande på albumet. Vi ville få det huvudsakliga Breathing soundet utan att lägga till en massa till mixen.
Kan du berätta titeln av det nya albumet och låt titlarna på det?
Mitch: Vi har inte pratat om titeln ännu men jag tror den kommer kallas Ready. Och det är det första spåret. Africa kommer vara där på. Låtar som vi har spelat live under en lång livstid Forever, The Happy Song, It All Ends, New och Run Around, och även några nya låtar som jag lämnar som en överraskning.
Vi känner redan låten Africa, vad är temana på de andra låtarna?
Mitch: Ja, Africa är nog den ända låten som riktigt handlar om social rättvisa på albumet. De andra handlar om många saker. Några är rena popiga kärleks låtar som Run Around och Happy. Vi har ett par som är som uppföljare till Radio som Ready och New. De handlar om industrin och också behovet för kreativitet och konst. Vi har några sånger om svårigheten med att vara människa och vi har några om hopp och slutet på lidande. Så vi försöker träffa en bunt av områden. Vi försöker skriva ut av våra erfarenheter och allt vi skriver kommer från vårat perspektiv av tro.
Vad skulle du säga för att övertala folk till att lyssna på erat nya album?
Mitch: Snälla
Kommer det nya albumet ha med några samarbeten med andra artister/band? Eller har ni några planer att samarbeta med andra artister I framtider?
Mitch: Vi skulle älska att samarbeta med andra band. Vi planerar några turnéer med några av mina japanska favorit artister och jag är väldigt upprymd över det. Jag hoppas vi kan fortsätta arbeta tillsammans med dem. Vi gick precis med I en tävling från Sufjan Steven bolag, Asthmatic Kitty Records. Det var en Jul tävling där du spelar in en originell Jul låt och skickar in den till dem. Om du vinner, byter du din låt med en av Sufjans och sen får du kompletta rättigheter till en av hans låtar. Så om vi skulle råka vinna kommer det vara mitt dröm samarbete för att jag kommer ha hans låt som ett bonus spar på vårat album från Sufjan Stevens. Bara för att jag tycker att han är en genialisk musiker och jag skulle vara ärad att säga att vi hade honom på vårat album. Hål tummarna.
Erat nya album kommer släpas genom iTunes, vad tycker du om det här nya sättet att släppa musik? Tror du att Internet har hjälpt The Breathing att få en större fan bas?
Mitch: Det har det ännu inte, men det här är vårat första album på iTunes. Jag tycker det är bra för att artister som oss som är trötta på skiv bolag, bor utanför USA och har andra jobb kan nu släppa musik över hela världen. Så för oss, är det perfekt. Det kanske inte är för all men jag älskar det. Det gamla I mig vill fortfarande göra en CD och det kanske vi gör men det bästa är om vi inte vill det, eller inte har råd, så behöver vi inte. Den enda distributionen vi kan få här I Korea är endast I Korea, så genom vårat gamla bolag fans det inte ens en chans att gå internationellt. Nu är världen helt plötsligt öppen för oss. Det är väldigt befriande. Det ända problemet är att iTunes inte har en affär I Korea, så vi kan inte släppa vårat album I vårat hem land. Så det är haken, men vi kommer troligen hitta våran egna lisens och distribution för Korea, efter att vi har släpper på iTunes.
The Breathing Show är en genialiskt ide, hur föddes den?
Mitch: Ja, jag är inte längre säker. Jag tror för att jag tittade på några av mina favorit band, som Guster, och de gjorde något liknande. Jag blev bara inspirerad och frågade Johnny att hjälpa till för att han är film student. Vi tänkte att vi har en sån underlig blandning av människor, kulturer och liv att det kanske är interesant. Jag är inte säker på att det är det men den är väldigt väldigt rolig att göra.
Genom att tita på The Breathing Show , kan vi se att livet av The Breathing medlemmarna kan ibland vara hektiskt. Vad är dina bästa och värsta minen som ett band?
Mitch: Wow, det är en tuff fråga. Ärligt talat ångrar jag inga tillfällen med bandet, oavsett vilken era det har varit. Vi slås egentligen aldrig, så det är bra. Vi gick igenom en tid när vi var på bolaget och fick mycket press och det skapade mycket stress inom bandet. Vi insåg snabbt att bandet behövde en stress avlastare och inte en stress producerare, så vi beslutade helt enkelt att skita I det och ha så roligt som möjligt. Sen dess har det varit toppen. Vi är inte så produktiva so vi kan vara men vi har jätte roligt och I slut ändan är det det som betyder något.
Ni lämnade nyligen Modern Life Entertainment, vad var orsakerna bakom detta?
Mitch: Ja, det fans många anledningar men I grund och botten kommer det ner till faktat att efter tre år insåg vi att de inte var vad vi tänkte oss I ett skiv bolag. Även om de sålde sig själva som ett, de tjänade egentligen inga pengar på musik och de hade inga avsikter att göra det. Deras inkomst kom från andra platser och vi, och alla andra banden på bolaget, var bara där för att visas upp. Sen vi lämnade, har var enda band lämnat bolaget. Det är också väldigt synd för att vi var alla en sån familj. Vi var alla bara för naiva för att se vad som egentligen pågick. Affärsmän är affärsmän och de älskar att rida på begåvade och naiva unga människor. Det händer over allt men det var speciellt svårt att se I en annorlunda kultur. Jag ångrar inte tiden där men en så länge älskar jag att vara oberoende. Om vi kunde hitta ett pålitligt bolag, med en internationell fokus, kan vi tänka oss att skriva kontrakt med någon igen men vi shoppar inte. Vi kommer bara göra våran egna sak och om någon tycker om oss tillräckligt för att hitta oss, så får vi se vad som kommer från det.
Michael var tvungen att lämna bandet för några månader sen. Hade han tid att spela in piano delarna till det nya albumet? Har ni redan hittat någon att resätta honom?
Mitch: Ja, tack och lov Michael gjorde alla piano delarna innan han lämnade. Vi spelade också in dem på ett riktigt stort piano, så de låter fantastiskt. Det är faktiskt huvudpunkten på albumet för mig. Och för en ersättare, jag tänkte ersätta honom och Won Shik, eftersom Won Shik flyttande till Australien i ett år. Men till slut, beslutade jag emot det. Vi hade haft tillräckligt medlems byten och jag kände att det här var det riktiga Breathing, så istället för att ersätta dem tror jag bara att vi väntar på att de ska komma tillbaka. Vi kan göra några riktigt coola akustiska shower tills de kommer tillbaka med bara Andi, Sunny, och jag själv. Johnny har inte spelat med oss så mycket under en lång tid, så jag är säker på att han inte kommer känna sig utanför. Men när alla är klara med at så deras vilda frön, de kommer tillbaka till oss. Vem vet. Men för tillfället, kan jag inte få mig själv till att ersätta dem. Jag känner mig rätt så fatalistisk om det just nu. Vad som en händer händer. Om någon som passar bra kommer, kanske vi släpper in dem eller kanske inte. Den bra saken är att vi tre kan ta hand om det medan barnen är borta.
Under "good-bye live" för Michael, spelade ni några traditionella instrument. Använde ni dem under inspelningen av det nya albumet också?
Mitch: Ja lite. Walk Away hade den hamrade dulcimern på den men för det här albumet spelade jag ingen dulcimer. Jag kände inte att den behövde det men Andi spelar lite trumpet och en liten öre vissla, men inte mycket. Vi funderade på att släpa albumet som ett dubbel album: en skiva varande den fulla elektriska versionen och en skiva varande den akustiska traditionella versionen. Men vem har tid för det? Vi kanske gör något sånt för nästa album. Jag vet inte, det beror på hur trion fungerar. Men för tillfället, kommer live showerna vara mycket på det viset och det är mycket biligare att turnera med tre medlemma och massor av instrument, än sex medlemmar.
Mitch, du har ett sido projekt kallat Mitch and the Shake Its, kan du berätta mer för oss om det här?
Mitch: Absolut. I stort sätt, jag hade några låtar som jag hade skrivit sen jag flyttade till Korea som handlade om att bo I en annorlunda kultur och hela övergången. Jag kände inte att de var passande för The Breathing så jag beslutade mig för att fråga några av våra bolagskamrater att gå med mig och vi skapade ett sorts amerikanska-röter-rock band och spelade in dem alla, för det mesta live. Albumet är inte den bästa kvalitén men det är ett sido projekt så vem bryr sig. I stort sätt, it är det bara en sorts journal av mina första fem år av att anpassa mig till en ny kultur. Jag har förändrats mycket sen jag skrev de flesta av låtarna men det känns bra at ha spelat in den delen av mitt liv. Det var också lite av ett test för att se hur den hela iTunes självständiga saken skulle fungera för The Breathing. Så den finns tillgänglig på iTunes, men jag reklam för den inte vidare mycket men hemsidan är nästan klar. Vem som helst kan spana in oss på: www.mitchshake.com
Andi, du verkar vara aktiv I andra musik projekt, skulle du vilja berätta mer för oss om dem?
Andi: Visst. Jag har arbetat i pop musik industrin här över ett decennium nu men med svackan i musik marknaden over de senaste åren har jag haft mer tid att fokusera på mina egan låtar, många som jag skriver och spelar in med min fru, Nakyung som The Majestic High. Vara så inne i Shoegazing/Dröm Pop (not: dröm pop är en genre av musik som är lik folk, shoegazing är den mer aggressiva formen av detta och använder störningar och väggar av ljud) 1990s saker som hände i början av 1990-talet, låtar som inspirerar vackra tankar från ljudliga gitarrer och lagrad atmosfäriska effekter har aldrig verkat fång min uppmärksamhet och sen 2001, The Majestic High har sakta arbetat på låtar som vi hopas släppa snart. Väldigt annorlunda från The Breathing, men det finns några känslo mässiga element som jag känner är de samma I låtarna.
Sunny, vad föredrar du: sjunga på koreanska eller på engelska? Varför?
Sunny: Jag vill att lyssnare från över allt att förstå vad sångerna handlar om för att alla våra låtar har meddelanden och jag vill sjunga till lyssnarna. Mitt första språk är koreanska så jag måste ta i extra för att kunna få rätt och klara toner. En del låtar fungerar också bättre på engelska. Jag måste ofta översätta ord från engelska till koreanska och jag blir överraskad efter att arbetet är klart för att ibland blir det en annan låt ...
En del låtar har koreanska ansikten och en del har engelska ansikten precis som bandet.
Det sägs på eran hemsida attThe Breathing har planer för andra länder. Kan ni berätta mer för oss om det? När kan vi förvänta oss seThe Breathing live i Europa och i USA?
Mitch: Ja, jag skrev faktiskt det mer som en förutsägning än en plan. Jag hade ingen plan men det händer, fast saktare än jag hade hoppats. Vi sak göra en liten turné i Japan i februari. Efter att albumet har kommit ut, vi ska verkligen försöka reklam föra det i staterna, Europa och även Australien. Jag har idéer om Amerika. Europa och Australien är lite svårare för mig men vi får se vad som händer. Vi skulle älska att komma till Europa och turnera. Om någon som laser detta har det i sig, var snäll och ta oss över!
Några sista ord till våra läsare?
Mitch: Jag uppskattar verkligen den här sidan och vad ni gör. Jag tycker verkligen att asiatisk musik är för isolerat från resten av världen och det är kul att se folk som försöker bygga broar över sprickan. Om någon skulle vilja ta oss over för några shower, tillsammans med några galna bra japanska artister, snälla kontakta oss. Spana in vårat album när det är klart (förhoppningsvis om några månader). Också, spana in våran hemsida på: www.thebreathingkorea.com. Ni kan höra vårat ny album och tita på The Breathing Show där, också hålla er uppdaterade med våra journaler. Tack så mycket för supporten. Vi uppskattar det verkligen.
KoME skulle vilja tacka The Breathing för att ha gjort den här intervjun möjlig.
